Polisen i Sverige växer fram

Det svenska rättssystemet startade med medeltidens landskapslagar. Idag har vi en statligt styrd polis med 21 myndigheter, en för varje län. Polisen i Sverige har utvecklats och förändrats mycket genom åren.

Regler om lag och ordning har funnits i Sverige ända sedan medeltiden på 1300-1400-talet, då bland annat de så kallade landskapslagarna fanns. Den tidens domstolar, tingen, och kungens fogdar såg då till att medborgarna följde lagarna.

Polis och brandman i ett
På 1700-talet började ett slags polis organiseras i städerna. Deras uppdrag var att både ansvara för ordningshållning och brandbevakning. Den så kallade brandvakten var beväpnad med en brandvaktssax eller bygel, som i övre änden hade en ”sax” som kunde träs runt nacken på den som skulle tas om hand. Om brandvakten behövde förstärkning stötte han i gatstenen med en så kallad doppsko, som satt i änden på handtaget.

Bild på paltarSveriges första polismästare utses

1776 inrättades Kungliga poliskammaren i Stockholm och kung Gustav III utnämnde Henric v. Sivers, adlad Liljensparre, till Sveriges förste polismästare. Under den här tiden levde Carl Michael Bellman och han skaldade bland annat om den tidens sedlighetspoliser, separationsvakterna som kallades för ”paltarna”. Stadsvakterna hade också ett smeknamn. De kallades för ”korvarna” och deras uppgift var att hålla ordning på manliga fridsstörare.

Under första halvan av 1800-talet blev det vanligt med politiska demonstrationer. Någon polis fanns inte och vid oroligheter i Stockholm 1848 kallades militären in och flera personer dödades i sammandrabbningarna med dem.

 
Tidningsbild från 1864Polisen blir en yrkesgrupp
Från 1850-talet började städer organisera en ordningspolis. Först ut var Stockholm, som mellan år 1850 och 1900 ökade antalet invånare från drygt 90 000 till 300 000. Då fanns Distriktspolisen med poliskonstaplar som arbetade i olika trakter eller vaktdistrikt. För första gången blev poliser en egen yrkesgrupp.

När industrialismen tog fart började folk över hela Sverige att flytta till städerna där det fanns jobb att få. De flesta städerna förändrade då sin polis och organiserade sig likt den i Stockholm. Polisverksamheten leddes av polismästare, stadsfiskal eller borgmästare.

Fjärdingsmän från SollentunaPolisen på landet
På landsbygden var fjärdingsmannen polis. Namnet kom av att fjärdingsmannen ursprungligen ansvarade för varje fjärdedel i ett härad, som var ett begränsat område. Enligt 1850 års stadga bestämdes det att det skulle finnas en fjärdingsman i varje socken. Fjärdingsmannen arbetade som dagens närpolis, nära medborgarna. Han var insatt i de lokala förhållandena och var både polis och skatteindrivare.
Vid början av 1900-talet fanns det ungefär 2 800 fjärdingsmän i Sverige. Lönen varierade mellan 50 och 300 kronor per år. För att kunna försörja sig var fjärdingsmannen tvungen att ha ett yrke vid sidan om. Titeln fjärdingsman fanns kvar ända till 1954 då den ändrades till ”poliskonstapel”.

Andra titlar som ändrats genom åren är kronofogde och länsman som 1918 fick de nya titlarna landsfogde respektive landsfiskal.    

Från kommunal till statlig polis
Anställningstrygghet var ett okänt begrepp vid sekelskiftet 1800-1900. 1903 bildades Svenska Polisförbundet och 1904 skrev riksdagsmannen Adolf Hedin en motion, ett förslag, om att hela landet skulle ha en gemensam polislag. 1925 införs en lag om polisväsendet i riket och den reglerar polispersonalens anställningsvillkor i hela landet. Vid den här tiden var polisväsendet styrt av kommunerna och Sverige var indelat i polisdistrikt.

En händelse 1931 i Ådalen i landskapet Ångermanland, förändrar polisens organisation. Fem arbetare skjuts till döds av militär i samband med en arbetskonflikt. För att förhindra att något liknande ska hända igen inrättas en statligt styrd polis, Statspolisen, i ett tjugotal städer. Statspolisens roll är att vara en förstärkning till den lokala polisen.

SigunKvinnor inom polisen
Fram till 1950-talet var polisyrket mansdominerat. 1957 antogs de första kvinnliga poliserna i Stockholm och i januari 1958 började de sin ordningspolistjänst. Kvinnorna hade samma arbetsuppgifter som de manliga poliserna men var utrustade med batong i stället för sabel. 1981 utnämndes den första kvinnliga polismästaren i Sverige: Karin Värmefjord.

År 2009 var andelen kvinnor bland Sveriges cirka 20 000 poliser 26 procent.

Polisen blir statlig i hela Sverige
Genom beslut vid 1962 och 1964 års riksdagar beslutades det att polisen i hela Sverige skulle bli statligt styrd från år 1965. I samband med det minskades antalet polisdistrikt från över 500 till 119. Rikspolisstyrelsen skapas för att vara en samordnande myndighet för polisverksamheten. Sedan 1999 finns det 21 länspolismyndigheter som geografiskt motsvarar Sveriges 21 län.