Brottsspår

Ett trasigt bord, krossat glas och en utspridd kortlek. En klocka, några spritflaskor och blodstänk. Vad har hänt? Och vad har bordsbenet som kastats i buskarna för betydelse?

Bild 1/4
Brottspår_brottsplatsen
Bild: Noomi Riedel
Bild 1/4
Utställningen Brottsspår
Bild 1/4
Skoavtryck från utställningen Brottsspår
Bild 1/4
Föremål från fallet Anna Lindh
Föremål från utredningen av fallet Anna Lindh visas i utställningen Brottsspår.

I Polismuseets utställning Brottspår står en brottsplats i centrum. Sätt dig in i kriminalteknikerns roll, gå fram till brottplatsen och fundera på vad du ser.

Aningslösa förövare lämnar nästan alltid spår efter sig. Vad kan ha hänt? Hur många personer var där? Varför finns det bara tre bordsben på den uppbyggda brottsplatsen?

Polisens metoder och tekniker

Med hjälp av autentiska kriminalfall från nutid och under 1900-talet, beskriver utställningen olika metoder och tekniker som polisen använder.

Här får du veta hur DNA-teknik hjälpte polisen att identifiera Anna Lindhs mördare och hur polisen tog fram en gärningsmannaprofil för att spåra Lasermannen. Du får också veta mer om olika polisiära metoder, som att säkra blodstänk, fingeravtryck, DNA, skospår och mycket mer.

Dessutom visar vi föremål från verkliga fall, till exempel morden i Knutby och serieskytten Peter Mangs brott.

Föremål från utredningen av Peter Mangs.jpg

Föremål från utredningen av fallet Peter Mangs visas i utställningen Brottsspår.

Om Brottsspår

Utställningen rekommenderas från 12 år. För yngre barn kan det vara bra med ett vuxet sällskap.

Texterna i utställningen är skrivna på lättläst svenska.
Utställningens fysiska miljö är tillgänglighetsanpassad.