Normaliseringsprocessen

För en person som är förälskad och lycklig är det svårt att upptäcka de första tecknen på att den älskade kommer att bli verbalt eller fysiskt våldsam. Därför är det oerhört viktigt att känna till alla varningstecken på misshandel i ett förhållande.

Normaliseringsprocessen har tre faser:

 

1. Kontroll

Mannen kontrollerar kvinnan alltmer. Han kanske kritiserar henne men menar att han bara vill hennes bästa, han ger små "tips" hur hon ska sköta sitt liv, han har synpunkter på vilka hon pratar med och hur hon klär sig, han är kanske överdrivet hjälpsam med olika saker och han kanske skjutsar henne till och från olika aktiviteter och till och från jobbet. Allt detta kan i början verka som omtänksamhet, kärlek, "gullig" svartsjuka och ett uttryck för hur begåvad och kompetent mannen själv är. Han kanske inte vill umgås med kvinnans vänner av olika skäl och försvårar för henne att träffa sina nära och kära. Paret kan alltmer umgås med mannens släkt och vänner, medan kvinnan tappar sitt egna sociala liv.

Så trappas våldet upp. Om mannen inte är fysiskt våldsam kan hans verbala våld vid det här laget bli grövre i form av ständig kritik eller ignorerande i syfte att bestraffa. Han kanske håller kvinnan vaken om nätterna med flit i syfte att bryta ner henne psykiskt, han kanske mer öppet saboterar hennes relationer med andra eller kallar henne för nedsättande ord på ett sätt han inte gjort innan. Det kan också bli så att mannen slår kvinnan för första gången. Detta kan ha föregåtts av knuffar, puttar eller vandalisering av möbler och föremål, som ju också räknas till fysiskt våld.

Nu har mannen på olika sätt tagit kontroll över och skaffat sig makt över kvinnan.

2.  Isolering

Under fas två börjar gränserna flyttas fram och suddas ut inom förhållandet. Sådant som inte skulle varit möjligt i början av förhållandet börjar nu upplevas som normalt. Att mannen slår kvinnan, eller att han ständigt kritiserar hennes vikt och klädsel är saker som skulle ha varit omöjligt för mannen att göra i början av förhållandet. Kvinnan hade förmodligen lämnat honom om han betett sig så pass illa alldeles i början av relationen. Men nu har alltså gränserna för vad som är okej flyttats.

Kvinnan anpassar sig till mannens våld, och hon gör det eftersom våldet introducerats så pass långsamt i relationen. Kvinnan anpassar sig även för att undvika att bli utsatt för mer våld, och hennes fokus kan handla om att överleva och undvika det som sker, så gott det går. Nu börjar mannens verklighet bli kvinnans verklighet, på det sätt att hon har övertagit mannens negativa bild av henne och gjort den till sin.

3. Växling mellan värme och våld

Även i en våldsam relation finns det stunder som är bra. Mannen utnyttjar det och kontrollerar därför kvinnan genom att växelvis vara varm och kärleksfull och våldsam och hotfull. När mannen växlar mellan värme och kärlek och våld och hot skapar han förvirring hos kvinnan. Det är ett effektivt sätt att hålla kvar någon i en relation. Kvinnan får hopp om att kärleken och värmen är mannens vanliga sätt att vara. Att bråken bara är en tillfällig svacka och att partnerns beteende beror på att han har det svårt just nu och att det nog blir bättre snart. Det är också vanligt att mannen lägger över ansvaret för våldet på kvinnan. Han kan säga att det är hennes fel att han behöver slå, att han egentligen inte vill slå men att hennes beteende tvingar honom till det.

Till slut är våldet en stor del av förhållandet och vardagen. Gränserna har flyttats och suddats ut ytterligare och kvinnan vet inte längre vad som är acceptabelt eller oacceptabelt inom ett kärleksförhållande. Hans våld mot henne är en självklar del inom relationen, och våldet har blivit grövre i takt med att det har normaliserats.